Långt österut, i det som kallas Soluppgångens land, omges många saker fortfarande av en mystisk skönhet och elegans. Te är inget undantag. Tradition, hantverk och umami är några av huvudkaraktärerna när Gihan Mauris, VD för The Tea Centre of Stockholm, berättar om sin häpnadsväckande resa till Japan och introduktion till det japanska gröna te som kallas sencha.
Del I - Källan
När Vernon Mauris grundade The Tea Centre of Stockholm gjorde han det med en livstid av passion för kunskap om te. Hans ungdom i Sri Lanka och många resor inom och Fjärran Östern hade gett honom en stark förståelse för teets hela försörjningskedja – från de första sköra skotten av Camellia sinensis-plantan till den utsökta dryck som bryggs från dem i koppar runt världen.
När tiden började närma sig för att överlåta familjeverksamheten till nästa generation visste Vernon att en utbildning enbart i Stockholm helt enkelt inte skulle vara tillräcklig.
”Han sa att jag behövde gå till källan” berättar Gihan om sin far, ”och uppleva te i dess naturliga miljö, med all den fantastisk rika kulturen kring dess odling och förberedelse.”
När han var 17 år packade Gihan sina väskor och gjorde sig redo att flyga till Japan, men inte innan hans far hunnit sätta honom ner för att berätta hur han skulle föra sig i denna främmande kultur. Den nervositet han kände inför resan är påtaglig även när han berättar om den nästan två decennier senare.
”Jag skulle säga hej på ett särskilt sätt, presentera mitt visitkort korrekt, aldrig hälla upp te till de som är äldre än mig utan i stället låta dem ta initiativet, klä mig rätt. Det var mycket att ta in och hålla koll på för en tonåring på väg till en så viktig resa.”
Klädd i sin finaste kostym och slips landade en ung Gihan i Tokyo med en virvelvind av tankar i hjärnan.
Del II - Frändskapen
När det kommer till te har Soluppgångens land starka band till Midnattssolens land. The Tea Centre of Stockholm exporterar mer te till Japan än till något annat land, med Söderblandning som särskilt populär favorit. Givetvis skeppas även en hel del te i motsatt riktning då många svenskar uppskattar japanska gröna teer.
Dessa band har även bidragit med en del personliga relationer. På en konferens under verksamhetens tidiga dagar blev Vernon vän med presidenten för det familjeägda Otsuka Green Tea och dennes fru. Som en av de tidigast etablerade producenterna i den terika regionen Shizouka hade familjen Otsuka under sju generationer satt ribban för excellens inom sencha av världsklass.
När Vernons son skulle besöka Japan för att lära sig mer om te var det inget snack om att bo på hotell.
”Familjen Otsuka insisterade på att jag skulle bo med dem” förklarar Gihan. ”Och det här var inte bara några dagar, jag skulle vara där i nästan en månad under mitt första besök.”
Trött, stressad och nervös tog sig Gihan från en hetsig flygplats i Tokyo till en ännu hetsigare centralstation och hann precis hoppa på tåget som skulle ta honom till staden Kakegawa i Shizouka.
Två representanter för Otsuka hälsade honom välkommen samtidigt som han ansträngde sig för att buga på rätt sätt och räkna korrekt antal sekunder att förbli bugad. Gihan trodde att de skulle ta honom till kontoret men fick veta att de var på väg mot familjens hem.
Med all den ångest som en tonåring kan förmodas bära i en situation som denna fördes Gihan direkt till en teceremoni som skulle hållas av ingen mindre än presidentens fru, en teceremonimästare som utbildats på ett av endast två oerhört exklusiva universitet inom de traditionella japanska sköna konsterna.
Del III – Frigörandet
Alla satt på golvet i total tystnad. Presidenten för den legendariska familjeverksamheten Otsuka, hans dotter, ett par anställda och en förvirrad, orolig och ängslig tonåring från Sverige. Deras blickar var fixerade på ceremonimästaren längst fram i rummet – presidentens fru i sin eleganta kimono.
Osäker på hur han borde tolka tystnaden observerade Gihan bara medan hon började rengöra redskapen för teceremonin. Hennes varje rörelse påminde om en artist som målar ett mästerverk, eller möjligtvis en ballerina som med sin kropp uttrycker hela spektret av mänskliga känslor.
”Att se henne förbereda teet var verkligen hypnotiserande” säger Gihan, märkbart emotionell medan han återberättar scenen. ”Plötsligt började all den stress och nervositet jag burit på i flera dagar sköljas i väg och jag kunde andas lugnare igen.”
Enligt en tidsprövad tradition förberedde hon det pulveriserade teet känt som Matcha och sträckte fram den första koppen till Gihan medan hon tittade honom djupt i ögonen och yttrade de enda engelska orden som han hörde från henne under resan, med en stark japansk brytning:
”Nu är du med mig!”
Gihan bröt ut i tårar. Både på golvet i Japan och på hans kontor i Stockholm medan han återberättade historien. Han hade inte bara anlänt. Han var nu även initierad.
Del IV – Arbetet
Avslappnad och accepterad gjorde sig Gihan redo att börja jobba tillsammans med presidenten nästa dag. Rutinen var strikt. De vaknade klockan tre på morgonen, åt en lätt frukost utan starka smaker och borstade inte tänderna. Snart skulle de köra genom gryningens dimma till fabriken där lokala odlare skulle presentera sina första teprover för provsmakning.
För sencha skördas enbart teplantans knoppar och första två blad, och detta görs innan soluppgången för att bevara det L-teanin som annars omvandlas i solen. Att under de sista dagarna inför en skörd förse plantorna med tillräckligt mycket sol för att de ska växa samtidigt som man bevarar L-teaninen är en sann konstform, något man även kan säga om den provsmakning som nu skulle börja.
”Presidenten smakade på ett te, rådgav snabbt odlaren om huruvida bladen skulle ångas mer eller mindre, och gick vidare till nästa teprov” förklarar Gihan och tillägger att ångning stoppar bladens oxidering och är ett viktigt steg i produktionen av sencha.
Vid klockan åtta var den första hektiska provsmakningen över. Odlarna gick tillbaka för att implementera justeringarna medan Gihan och presidenten äntligen kunde äta ett ordentligt mål mat. Vid lunchtid återkom odlarna med nya prover som förhoppningsvis mötte den höga ribban satt av presidentens noga kalibrerade smaklökar. Odlarna fyllde sina bilar med godtagen produkt och körde upp på en bilvåg – de körde alla samma bilmodell för att möjliggöra en effektiv vägning av det te de hade till försäljning.
”Av alla mina resor kan detta vara den som påverkat mig allra mest” tillkännager Gihan. ”Jag såg aldrig på te med samma ögon igen. Den uppskattning jag fick efter att ha lärt känna folket och processen var helt enkelt på en annan nivå.”
Del V – Skörden
Vernon visste vad han gjorde när han skickade sin son till en avlägsen plantage. Den nyfunna uppskattning för familjeverksamhetens kärna som hans son nu kände möjliggjorde en trygg överlämning av verksamheten med vetskapen om att den skulle fortsätta i rätt anda.
Ända sedan dess har japanska gröna teer, och särskilt just sencha, haft en speciell plats i Gihans hjärta. Av denna anledning ser The Tea Centre of Stockholm till att vid varje sommarskörd göra plats för den finaste shincha, som den första skörden av sencha kallas. Från augusti till december kan några utvalda sorter av sencha i världsklass – efter en provsmakning av mer än 50 olika – hittas i butiken på Hornsgatan eller online.
För att inte lämna någonting åt slumpen återvände Vernon och Gihan till Shizouka några år senare med någonting värdefullt i sitt bagage. Fast beslutna att hitta den för Stockholm perfekta blandningen av fukamushi, djupt ångad sencha, och asamushi, lätt ångad sencha, tog de faktiskt med sig vatten från den svenska huvudstaden till Japan. Resultatet blev Sencha H2O – en blandning specifikt optimerad för deras hemstads utsökta vatten.
Listan på utmärkta japanska teer som The Tea Centre of Stockholm tillhandahåller är lång. Den välrundade Genmaicha som tillverkas med rostat ris, bruna och nötaktiga Hojicha, mogna och balanserade Bancha, eller den oerhört exklusiva Gyokuro, för att nämna några.
”Vilket av dessa förträffliga teer du än avnjuter” avrundar Gihan, ”är jag säker på att varje klunk kommer att förmedla de många långvariga traditioner och fulländade konstformer som krävdes för att föra det från Fjärran Östern till din kopp.”
”Må konsten av sencha ge dig en stund av lättnad och frid, som den har gjort för min far, mig själv och otaliga andra över åren.”